Dammen 2005

En gemensam sida	Dammen år 2005
Länkar till våra övriga dammsidor Dammprojektet Dammen 2003-2004 Dammen 2006
Våren 2005. Våra guldfiskar har överlevt också denna vinter. Här är några av de nyvakna ynglen som gosar sig i dammens grunda och lite varmare del. De här ynglen är födda under sommaren 2003. De är redan större än vad deras föräldrar var när vi köpte dem 2003.

Betongkatten Nisse är på plats och vakar över damm och fiskar. Han vakade dåligt visade det sig. Plötsligt en dag var alla våra fiskar försvunna. Vi hade nog haft ett 50-tal. Det kändes lite konstigt att komma ut till dammen och inte se en enda fisk. Det var lite dåligt siktdjup i dammen just då. Så om några hade gömt sig i dammens djuphåla så kunde vi i så fall inte se dem. Efter en dryg vecka så anade vi tre av ynglen i djupet. Efter en dryg månad så återsåg vi rätt stort antal av fiskarna. Vi kunde i konstatera att i vart fall två av de riktigt stora fiskarna var försvunna. Vi kunde inte förstå vad som hade hänt med dem, eller vad som skrämt de andra fiskarna.

Så småningom blev allt som vanligt igen med fiskarna. Vid matdags visslade vi Beethovens 5:a och fiskarna kom simmande från alla håll för att få sig en matbit. Något stökigt kunde det bli vid vattenytan när alla fiskarna virvlade runt och jagade mat.

Växtligheten runt dammen satte fart. Hostorna blev gigantiska, liksom det mesta av det som jag planterats runt dammen.

Gullstaven (Ligularia stenocephala) trivs vid dammen. Den långsmala gula blomställningarna på rödbruna stänglar reser sig över bladverket. Den gulblommiga lägre växten till vänster är en Variegerad Lysing (Lysimachia).

I dammen växte det också bra. Glansiris (Iris laevigata) växer i sumpzonen intill dammen, men den skall gå bra att sätta även ute i dammen. Svärdslilja (Iris pseudacorus ´Variegata´) lyser upp med sina klart gula blommor. På våren är bladverket vitgrön men blir grönare under säsongen.
Glansiris Svärdslilja
Näckrosorna blommade rikligt hela sommaren.
*Marliacea Albida Marliacea Albida och Attraction*
En gul daglilja som planterats vid dammen. Vet inte vad den här heter, men det är en av de allra vanligaste gula dagliljorna, och den doftar gott också.

Det mesta växte egentligen alldeles för mycket och blev för högt. Om man inte var alldeles intill dammen så syntes inte vattenytan. Till nästa år är det nog dags att gallra ur och flytta bort en del växter. Vi har också planer på att göra en del större förändringar när det gäller planteringarna runt dammen. Bredda dem bland annat, och att göra någon form av gångar så att vi kan gå genom planteringarna fram till dammen.

Det här är ett av de få ställen där vi har fri sikt över dammen. Stenstranden närmast i bild var tidigare vattenyta med grusbotten och stenkant ut mot resten av dammen. Vi hade tänkt oss att ha en grundare del av dammen dit inte fiskarna hade tillträde. Skulle bli en fredad zon för små grodyngel och annat. Det fungerade inte så bra. Det blev mycket algtillväxt i den delen. Därför har vi istället fyllt hela den här delen med naturgrus. I gruset har vi sedan satt några växter. Den gulblommiga växten som breder ut sig över gruset är Penningblad (Lysimachia nummularia).
r
På hösten så kom vi på vad som hade hänt med våra försvunna fiskar tidigare på försommaren. Det var en Häger (Ardea cinerea) som hade varit här och tagit dem, och skrämt de andra fiskarna så mycket att de inte vågat visa sig på en månad. En kväll i september så var Hägern tillbaks igen. Den här gången lyckades han inte ta någon fisk för alla flydde genast ner i djuphålan. I ett försök att hindra Hägern från att landa vid dammen så byggde vi i all hast en fågelskrämma. Det är "gubben" till vänster, iklädd regnkläder. "Gubben" lyckades hålla Hägern borta i en dryg vecka sedan förstod Hägern att den inte var något att vara rädd för. Återigen så fann vi Hägern vid dammen och fiskarna i djuphålan när vi kom hem från jobbet. Det var då vi i stället spände linor kors och tvärs över dammen. Tydligen skall Hägern inte tycka om att trassla in sig i linor när den spatserar ut i dammen. Än så länge fungerar det. Hägern är visserligen här, men sitter en bit bort i trädgården och tjurar. Snart är det dags att lägga nät över dammen för att fånga upp höstlöven. Då är Hägerproblemet löst för i år i alla fall.

15 oktober 2005. Nu har löven börjat falla så det är dags att näta in dammen. För att nätet skall komma upp en bit över vattenytan och inte riskera att frysa fast i isen om det blir fort kallt, så har vi byggt en ställning att hänga nätet över. Vi köpte två stora nät på 6 x 10 meter vardera och knöt ihop dem med buntband längs långsidorna. På så vis fick vi ett nät som är 10 x 12 meter. Nätet hänger nu över ställningen och är fäst i marken runt om med hållare. En fördel med att ha nätet lutande på det här sättet är att löven inte samlas på nätet. De blåser bort, dvs. ut i trädgården, eller ramlar ner längs sidorna. När alla löv har fallit från träden runt omkring så tar vi bort nät och ställning.